Marken där vi har våra tomter och allmänningar tillhörde Håtö gård fram till 1940-talet. Den har en mycket gammal historia. Den förste kände ägaren var Erik Nilsson Cruus som var skeppshövitsman och dog i början av 1580-talet. Dessförinnan var det ett kyrkohemman under Frötuna kyrka.
Om detta och mycket mera har några historieintresserade medlemmar forskat. Det publicerades under några år som Håtöviksbladet och kan läsas om här: Håtöhistoria
Föreningens flitigaste historieskribent är Gösta Carlestam. Här finns två av hans alster:
Håtöviken som en del av Skärgårdslandskapet
Nu far vi till landet
Kerstin Olsson var en profil under de första decennierna i Håtövikens historia. Sörmlandsflickan kom till Håtö och förälskade sig i den trakt, som författaren Einar Malm kallar hjärtat av Roslagen. Kerstins stuga 310x323Men hon ville bo i en dalastuga. Vid högtidliga tillfällen gick hon omkring här i sin vingåkersdräkt. På sitt Ängsbacka levde hon alla sina år utan varken elektricitet eller indraget vatten, men fann innehåll och charm i kontrasten med storstadens puls. Tillsammans med Åke Carlestam hittade hon en form av midsommarfirande som består än i dag.
Här finns en kort essä av Kerstin Olsson som är värd att läsa:
När jag blev med sommarstuga
Göran Dahlén är också en av de medlemmar som varit med ”från början”. Han beskriver några minnen från den tiden i:
En äkta rospigg